Läs brevet i webbläsaren

I oktober månads nyhetsbrev tittar vi närmare på tre aktuella rättsfall som ger värdefull vägledning inom entreprenadrätten. I ett mål avseende den så kallade betongincidenten har Hovrätten över Skåne och Blekinge prövat rätten till vite efter hävning. Därefter har Högsta domstolen i ett fall rörande sprängstenskador klargjort att kostnader för skadeutredning och städning kan ersättas när sakskador uppstår vid sprängningsarbeten. Slutligen har Hovrätten för Västra Sverige ogillat en skadeståndstalan mot en konsult, eftersom ingen faktisk skada har kunnat bevisas.

Vi inleder också en ny artikelserie där vi jämför svenska och internationella standardavtal inom bygg- och anläggningsbranschen.

Trevlig läsning!

Betongincidenten och rätten till vite efter hävning

Hovrätten över Skåne och Blekinge har nyligen meddelat en dom i ett intressant mål gällande en entreprenad där frågor om vite efter hävning och jämkning på grund av medvållande prövades.

Sprängstoff från Högsta domstolen

I det färska avgörandet ”Sprängstenskadorna” har Högsta domstolen prövat hur kostnader för skador som orsakats av sprängningsarbeten ska definieras och ersättas. Ansvaret grundas i miljöbalkens skadeståndsregler för vissa miljöskador men avgörandet är intressant även i relation till reglerna i AB 04 och ABT 06 om skadeståndsansvar gentemot tredje man.

Fråga juristen

Fråga: 

Vi ser ibland att våra entreprenörer i sina fakturor fått rabatter på material som de köpt in, och när vi hört oss för så förstår vi att det i branschen verkar finnas en uppsjö olika typer av priser, rabatter och bonusar som betalas ut i efterhand från grossisterna. Det känns därför svårt för oss som beställare att förstå exakt vad entreprenören har betalat för byggnadsmaterialet. Säger AB 04 något om detta, och vad ska man tänka på eller se upp för i sammanhanget?

Vid arbeten som ersätts på löpande räkning mot självkostnadsprincipen är utgångspunkten enligt 6 kap. 9–10 §§ AB 04 och ABT 06 att entreprenören ska få ersättning för sina faktiska kostnader, med påslag för entreprenörarvode som ska täcka vinst samt kostnader för centraladministration och räntor.

Vad gäller rabatter stadgar 6 kap. 10 § p. 2 AB 04 och ABT 06 att de ska gottskrivas beställaren (med undantag för årsomsättningsrabatter som istället ska beaktas vid fastställandet av entreprenörarvodet). Om entreprenören köper ett visst material för listpriset 100 kr per enhet men får tio procents rabatt direkt i kassan så ska självkostnaden alltså anses vara 90 kr.

Bristande insyn i entreprenörers rabatt- och bonussystem har dock länge varit ett problem för beställare, vilket uppmärksammades i en rapport från Konkurrensverket redan 2021. På uppdrag av regeringen analyserades då konkurrenssituationen inom byggmaterialmarknaden, och ett särskilt kapitel ägnades åt problemet med rabatter och bonusar som betalas ut retroaktivt till entreprenören.

I korthet finns det flera olika typer av rabatt- och bonussystem mellan entreprenörer och deras grossister. Ett särskilt problem när det gäller pristransparens är de så kallade retroaktiva rabatterna, som ibland kallas bonus, kickback eller årsomsättningsrabatt. Dessa är vanliga inom byggmaterialhandeln och betalas ut till entreprenören först efter att faktureringen till beställaren har skett. Rabatterna kopplas alltså inte till något enskilt projekt och beställaren har sällan insyn i hur stor rabatten är.

Om dessa typer av rabatter inte klassas som ”årsomsättningsrabatter” enligt 6 kap. 10 § p. 2 AB 04 och ABT 06 ska de gottskrivas beställaren. I praktiken uppstår dock ofta svårigheter på grund av beställarens bristande insyn i rabattsystemet och den otydliga kopplingen mellan rabatten och det specifika projektet.

För att öka tydligheten kan man som beställare klargöra i avtalet exakt vilka typer av rabatter som ska ses som årsomsättningsrabatter (och därmed inte gottskrivas beställaren). Ett annat alternativ, som förespråkas av Konkurrensverket, är att avtala om att samtliga rabatter ska gottskrivas beställaren.

Dessutom bör man som beställare överväga att ställa krav på insyn i nettopriset av materialkostnader. Det kan också vara fördelaktigt att följa upp dessa krav under projektets gång.

I februari 2025 fick Konkurrensverket ett nytt regeringsuppdrag att kartlägga pristransparensen inom byggmaterialmarknaden. Centralt i uppdraget är att granska hur olika rabatt- och bonussystem fungerar och hur dessa påverkar möjligheten till öppen och rättvis prissättning. Den nya rapporten ska presenteras för regeringen den sista november 2025. Förhoppningsvis kommer konkurrensverkets aktuella rapport kunna användas för att ge tydligare förhållningsregler i alla led.